Torbjörn Limé

TITEL Gråzon / Greyzone 2012 ©Torbjörn Limé 2012
MATERIAL Yellow and blue flag, textile
KONTAKT lime[at]limeweb.org
HEMSIDA www.limeweb.org

– Hej Torbjörn! Vi har en fantastisk grej på gång! Du måste vara med!

Cristian Rieloff ringde mig exalterat under våren eller sommaren 2001. Varför Cristian ringde mig berodde på att han visste att jag var intresserad av icke-kommersiella och relationella strategier. Jag hade kört “The Pineapple” i Malmö och hade just gjort, som förste svensk att öppna galleri i Berlin, en mindre succé med “Sparwasser HQ”. Jag fastnade för den unika utmaningen, att starta ett kollektivt ägt galleri som inte skulle leva på bidrag.

Konstnärligt varumärkesbyggande eller DIY (do-it-yourself) var en fundamental diskurs för The Pineapple’s grundande 1995. Kunde utställningsrummet bli ett verktyg för konstnärlig handling? Kunde ett rum i stadsmiljön, fritt från kommersiella intressen, bli ett socialt och kollektivt verktyg i ett internationellt nätverk?

Mitt första utställningsprojekt på Galleri ID:I våren 2002 blev ett projekt med elever från Malmö Konsthögskola. Jag ansvarade för 10-poängs kursen “The exhibition space as a tool for artistic practice” och lät eleverna använda galleriet som laboratorium. Det blev en utställningsperiod bestående av enbart en-dagars utställningar med huvudsakligen konsthögskoleelever från de nordiska länderna. Mina följande utställningar blev digitala experiment  i rumsliga installationer tillsammans med Bjørn Wangen. I längden blev det för svårt att vara närvarande i verksamheten ifrån min dåvarande bostadsort i Malmö och jag hoppade av 2006.

Mitt verk i den jubilerande utställningen är installationen “Gråzon”. Verket kommenterar ett Sverige som inte längre är vad det en gång utgav sig för att vara.Vad har hänt med det världsberömda svenska begreppet “Folkhemmet”? Vård och utbildning säljs ut till riskkapitalister. De statliga företagen försvinner, efter Thatchers modell, ett efter ett utomlands. Invandrare skjuts på öppen gata. Fientlighet! Var är ansvaret och var är jobben? Politikerna talar engagerat om att bygga ett ekologiskt hållbart Sverige samtidigt som man skickar tungt utrustad polis på ett mindre antal obeväpnade demonstranter vilka försöker rädda en av våra få kvarvarande unika skogar samt friskvattenförsörjningen på norra Gotland mot ödeläggande kalkbrytning.

Bilden har förändrats. Den blågula fanan har fått ett annat innehåll. Det har uppstått en viss förskjutning i det minimalistiska korset. Uttrycket i formen har blivit något annat. Ett nästan men ändå inte. Därtill en målerisk gest!

 – -‹‹‹eng››››- –

Hi Torbjörn! We have a fantastic idea! You must join in!

Cristian Rieloff called me very excited during the spring or summer of 2001. Why Cristian called me depends on the fact that he knew I was interested in non-commercial spaces and relational strategies. I founded “The Pineapple” in Malmö and, as the first Swede to open a gallery space in Berlin called “Sparwasser HQ”, I had achieved a kind of success. I was struck by the unique challenge to start a gallery space owned collectively by its members and not surviving by means of financial support from someone.

Artistic brand making or DIY (do-it-yourself) was the fundamental discourse for The Pineapple’s funding in 1995. Could the exhibition space be a tool for artistic practice? Could a space in the city environments, free from commercial interests, be a social and collective tool in an international network?

My first exhibition project at Galleri ID:I during spring 2002 was a project together with students from the Malmö Art Academy. I was responsible for the 10-credit course, “The exhibition space as a tool for artistic practice” and I let the students use the gallery space as a laboratory. It turned out to be an exhibition period with only one-day exhibitions with mostly students from different art academies within the Nordic countries. My following exhibitions were digital experiments in spatial installations together with the artist Bjørn Wangen. At the time, because of the distance from my living place in Malmö and Stockholm, it became too difficult to follow the developments of the gallery and I left in 2006.

My work in the 10 year commemorative exhibition is called “Grey Zone”. The art work is commenting upon a Sweden which is no longer what it once claimed to be. What has happened to the Swedish world famous concept “Folkhemmet*”? Nursing and education are sold out to peril capitalists. The companies owned by the state are disappearing abroad one-by-one following a Thatcherian concept. Immigrants are shot in the streets. Hostility! Who is responsible and where are the jobs? The politicians are talking about building a sustainable ecological Sweden while simultaneously they are commanding heavy police squads to attack minor amounts of unarmed demonstrators who are trying to rescue one of Sweden’s last unique forests and the fresh water supply in the north of Gotland against devastating lime stone mining.

The image looks different. The yellow and blue flag has got new contents today. It has emerged with a certain shift in the minimalistic cross. The form’s expression has turned out to be something else. Something close, but not exactly. In addition, a gesture of painting!

*The People’s Home